Artikelarkiv :: Strandsatta

Berättelsen om ett leende

25.10.2013 19:07

Jag finns alltid där, redo att nå ut, men ibland hålls jag inne, faststängd i en trut. Som om vissa inte förstod, att jag är det viktigaste de har, varpå de kämpar och sliter för att hålla mig kvar. Men vi vet nog alla att det tillslut kommer en tid, då inte ens en trumpen kan vinna denna strid....

Funderingar på morgonkvisten

25.10.2013 17:22

Hur kommer det sig att vissa känslor är positiva och andra negativa? I morse låg jag och funderade på om jag kunde vända min hungerkänsla till en positiv känsla. Jag försökte känna efter hur känslan av hunger verkligen kändes. Varför ville jag äta och bli av med känslan? Kunde jag inte njuta av...

På jakt

22.10.2013 22:01

Honorna är klädda i korta svarta klänningar. Svarta klänningar, för att det är neutralt och accepterat av den så kallade huvudströmmen av människor. Att visa hud är även attraktivt bland hanarna. Det börjar i två grupper, honorna för dig och hanarna för sig. Hanarna är klädda i jeans och skjorta...

Ett ensamt höstmörker

22.10.2013 12:24

Det slog mig för några dagar sedan när jag i vanlig ordning lyssnade på morgonradion i bilen påväg till jobbet. Jag tror kanalen var P3 och genom ett stickspår började de prata om skoltiden och dess tvång. De var alla överens om att tvång var något negativt, alla förutom en. Hon menade på att hon...

Problem

21.10.2013 22:06

Jag har ett problem. Mitt problem agerar som ett hinder svårt att ta sig över, under eller förbi. Alltid i vägen, smyger sig in och tvingar mitt att transformeras. Det som är mitt tvingas till förändring för att bli förstått, för att vara en möjlighet för begränsade ord. Omvandlas för...

Jag är instängd i Jag.

21.10.2013 20:08

Men försöka räcker inte. Jag står kvar. Så blir jag till en smutsfläck. Så i deras ögon. Orörlig är olik. Olik är oren. Sprider sig. I blodet, benen, huden. Hela Jag är invigd. Och så även jag. Maktfull. Diktatorisk. Denna meningslöst valfria...

Novell

21.10.2013 13:34

Aldrig mer Tårarna droppade från mina kinder ner på det kalla källargolvet. Jag kunde inte röra mina fingrar och det gjorde så ont att jag bet ihop käkarna så hårt jag kunde. Gubbjäveln hade säkert brutit dem på mig. Svullnaden på mitt vänstra öga var nu så stort att jag kunde se det med mitt...